WordPress

Webbpubliceringssystem:
Ett webbpubliceringssystem är en programvara som används för att skapa, hantera och publicera innehåll på webben. Det gör det möjligt för användare att skapa och organisera text, bilder, videor och andra medieelement på sina webbplatser utan att behöva koda från grunden. Ett exempel på ett populärt webbpubliceringssystem är WordPress, som erbjuder et användarvänlig gränssnitt för att bygga och underhålla webbplatser.

Webbserver:
En webbserver är en dator eller en programvara som lagrar webbsidor, filer och andra resurser och gör dem tillgängliga för användare över internet. När någon skriver in en webbadress i sin webbläsare begär webbläsaren dessa resurser från webbservern, som svarar genom att skicka över de begärda sidorna till användaren.

Domännamn:
Ett domännamn är den läsbara adress som ses av användaren, som används för att nå en webbplats på internet. Det fungerar som en översättning av en IP-adress till något mer minnesvärt. Till exempel är “google.com” ett domännamn som leder till Googles webbplats. Man kan antingen köpa en egen domän, och få en adress som slutar enbart på t.ex. .se eller .com, men man kan också välja att skapa en gratisdomän via t.ex. WordPress.com, då måste adressen alltid sluta på WordPress.com.

IP-adress:
En IP-adress (Internet Protocol address) är en unik numerisk identifierare som tilldelas varje enhet som är ansluten till internet. Den fungerar som enhetens “digitala adress” som används för att dirigera data till och från rätt plats på internet. Det finns två huvudtyper av IP-adresser: IPv4, som använder en 32-bitars sekvens av nummer, och IPv6, som använder en 128-bitars sekvens av nummer för att hantera den växande mängden enheter som är anslutna till internet. IPv4 är den ursprungliga versionen av IP, och har 4,3 miljarder unika adresser, men behovet för nya IP-adresser är ständigt ökande och IPv4 kommer helt enkelt inte att räcka till. Den nyare versionen, IPv6, har däremot 2¹²⁸, eller 340 282 366 920 938 463 463 374 607 431 768 211 456. Med andra ord kommer det att dröja innan IPv6-adresserna tar slut.

Webbplats:
En webbplats är en samling av webbsidor och digitalt innehåll som är anslutna genom länkar. En webbplats kan innehålla text, bilder, videor och andra medieformat som är organiserade på olika sidor för att informera, underhålla eller interagera med användare som besöker den via webbläsare. Ofta använder man felaktigt ordet hemsida om en hel webbplats, medan hemsida egentligen syftar till själva huvudsidan, den man först kommer till när man skrivit in en webbadress.

WordPress.org och WordPress.com:
WordPress är ett populärt webbpubliceringssystem med två huvudsakliga varianter: WordPress.org och WordPress.com. WordPress.org är den öppna källkodsplattformen som användare själva kan ladda ner, installera och anpassa på egna webbservrar. WordPress.com är en värdtjänst som erbjuder en enklare lösning där användare kan skapa och hantera sina webbplatser utan att behöva hantera teknisk underhåll.

Backend och frontend:
Backend och frontend refererar till de två huvudsakliga delarna av en webbapplikation. Frontend är den del som användare interagerar med direkt genom webbläsaren. Den omfattar användargränssnittet, designen och all interaktiv funktionalitet. Backend är den osynliga delen som hanterar serverlogik, databasåtkomst och behandlar de förfrågningar som kommer från frontend. Backendsystemet är ansvarigt för att förse frontend med nödvändiga data och funktioner.

Källor:
Internetstiftelsen: Kom Igång med WordPress
Mittuniversitetet: Webbserver
Internetkunskap: Domännamn
Kinsta: IPv4 vs. IPv6
Kapersky: Vad är en IP-adress?
Rocketdigital: Vad är en Webbplats?

Skriv ut

Surfa lugnt

Webbplatsen Surfa Lugnt utgör en värdefull resurs för att förstå och hantera ungdomars digitala liv på ett ansvarsfullt sätt. Sidan är framförallt inriktad på vuxna som önskar engagera sig i ungas onlineaktiviteter och främja en sund digital miljö. Genom att erbjuda insiktsfullt material och pedagogiska resurser strävar sidan efter att öka medvetenheten om vad som sker på internet, och hur man kan delta i att öka säkerheten för sitt barn på internet.

I inlägget “Vuxenrollen och nätet” på Surfa Lugnt’s webbplats, diskuteras flera viktiga etiska och moraliska aspekter relaterade till barns och ungas aktiviteter på internet:

En viktig aspekt som betonas i inlägget är förståelse för att den digitala och den fysiska världen är sammankopplade, och att onlinebeteende har reella konsekvenser för människors känslor och välbefinnande. Det blir viktigt att reflektera över hur ens handlingar online påverkar andra och att agera på internet med samma etik som i det verkliga livet.

Man lyfter fram vikten av att låta unga navigera på nätet självständigt, och att man då hjälper dem skapa ett ansvarsfullt etiskt perspektiv. Det handlar om att förmedla att de har ett moraliskt ansvar för det de gör och säger online, precis som offline. Det är en etisk fråga att lära dem att tänka på konsekvenserna av deras digitala handlingar och beslut, och att respektera individens rätt till privatliv och självbestämmande, även på internet. Att lära unga att vara medvetna om vad de delar och hur det kan påverka andra är en lektion i respekt och hänsyn.

Dessutom tar man upp vikten av att utveckla färdigheter i källkritik på internet, och att förstå det moraliska och etiska ansvaret när det gäller att dela och konsumera information. Att lära sig att bedöma källor och vara skeptisk till desinformation bidrar till en medveten digital medborgare som inte sprider falska rykten eller ogrundade påståenden. Att tänka efter innan man publicerar något online är en etisk handling i sig. Det handlar om att respektera andra genom att undvika att skada eller kränka dem med sina ord, och att vara medveten om det långsiktiga intryck man lämnar på nätet.

Särskilt betonas den stödjande vuxenrollen på nätet, och vikten av att vara en etisk förebild och mentor. Genom att vara närvarande och stöttande skapas en miljö där unga känner att de kan diskutera etiska dilemman, söka råd och hantera moraliska frågor på internet på ett positivt och ansvarsfullt sätt.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att Surfa Lugnt spelar en viktig roll i att informera om ungas internetanvändning, och att sprida information om etik och moral på internet. Inlägget “Vuxenrollen och nätet” belyser kopplingen mellan den digitala och verkliga världen samt behovet av att fostra unga med etiskt ansvar på nätet. Integritet, källkritik och ansvarsfull kommunikation betonas som etiska grundstenar. Stödjande vuxenroll framhävs som avgörande för att skapa en etisk digital miljö där unga kan diskutera, söka råd och hantera moraliska frågor på ett positivt sätt. Surfa Lugnt strävar efter att forma unga medborgare med etisk medvetenhet i den digitala världen.

Källor:
Surfa lugnt: Vuxenrollen och nätet
Surfa lugnt: Om surfa lugnt

Skriv ut

Internets historia

Arpanet
Idén till ett nätverk mellan datorer i världen föddes år 1962, av psykologen och dataforskaren Joseph Licklider. Syftet var att skapa ett säkert nätverk som inte kunde tas ur drift av sovjetunionen. Nätverket som sedan skapades kallade man Arpanet, vilket är föregångaren till det vi idag kallar internet. Arpanet blev slutligen verklighet år 1969, när forskare lyckades skicka det första meddelandet mellan två datorer. Man ville skicka kommandot “LOGIN”, men mottagardatorn kraschade redan efter de två första bokstäverna.

Tidiga Internet
Det var dock först 1973 som ordet “internet” dök upp, i samband med att nätverket blev internationellt. Den 15 juni 1973 anslöts en dator i Norge via en markstation i Tanum, Bohuslän, till Arpanet i USA. Storbritannien fick sin uppkoppling månaden därpå.
För Sverige spelar KOM-systemet en central roll i internets historia. 1978 utvecklades det på Stockholms Datamaskincentral, QZ, av Jacob Palme och Torgny Tholerus. Det var en BBS (Bulletin Board System), liknande ett klotterplank via telefonnätet, där tusentals användare kunde koppla upp sig mot en central dator för diskussioner, spel och filbyte. Från och med 1982 kunde användarna även skicka e-post via en koppling till Arpanet. Det första e-postmeddelandet skickades emellertid redan år 1972.
På 1980-talet introducerades en ny version av internetprotokollet (TCP/IP), vilket anses vara internets andra “födelsedag”. Då fick IP-nummer användas för att identifiera enheter på nätet. Ett konkurrerande system, X.25, användes också under en tid av Televerken i Europa, ochanvänds än idag på platser som behöver extra säkerhet, till exempel där man drar sitt kontokort.

World Wide Webb
Under 1990-talet blev webben, eller World Wide Web (www), verklighet när Tim Berners-Lee skapade systemet med adresser, URL:er och länkar. År 1994 kom internet till Sverige för första gången, och företag började etablera sina hemsidor. Parallellt med webben fanns Gopher, ett tidigt system för att organisera information, men det förlorade mot webben när Mosaic-webbläsaren lanserades. Detta år mejlade dessutom Carl Bildt och Bill Clinton med varandra, som de två första regeringscheferna någonsin att göra detta.
Vid millennieskiftet började en IT-bubbla byggas upp, och investeringar i internetföretag nådde nya höjder. Visionen om en framtid med internet var stor, men när man närmade sig millennieskiftet var många oroliga för den så kallade “millenniebuggen”, där man trodde problem med datumformat skulle påverka otroligt mycket. Detta problem uteblev dock i stort.

Nutidens Internet
Under 2000-talet fortsatte utvecklingen med smarta telefoner och appar. Den sociala medieeran tog fart med plattformar som Facebook, Twitter och Instagram. Fildelning och integritet på nätet blev viktiga frågor, och strömmande tjänster som Spotify revolutionerade musikindustrin.
År 2007 lanserades iPhone och förändrade hur vi använde internet. Wikileaks grundades, Edward Snowden avslöjade massövervakning och rörelser som #metoo växte fram på nätet. Dataskyddsförordningen GDPR trädde i kraft 2018, och internetanvändningen blev än mer allmängiltig och vardaglig.

Påverkan på samhället
Internetutvecklingen har lett till en ökad skepsis mot stora teknikföretag och ökad oro över personlig integritet. Internet är nu en integrerad del av våra liv, men utvecklingen fortsätter. Nya teknologier som artificiell intelligens, Internet of Things (IoT) och 5G-nätverk öppnar upp för ännu mer anslutning och innovation. Samtidigt väcker dessa teknologier nya frågor kring säkerhet, kontroll över data och samhällets strukturer.
I dagens samhälle påverkar internet nästan alla aspekter av våra liv – från hur vi kommunicerar och interagerar med varandra till hur vi arbetar, lär oss, handlar och underhåller oss. Vi ser också en ökad betoning på digitalisering av samhällsfunktioner som sjukvård, energi, transport och stadsplanering.
Det finns även en växande medvetenhet om behovet av att balansera de positiva aspekterna av internet med utmaningar som desinformation, övervakning och beroende. Regleringar och lagstiftning för att skydda användares rättigheter och personlig integritet diskuteras och implementeras på nationell och internationell nivå.
Vad framtiden har att erbjuda för internet är spännande och osäkert på samma gång. Med snabb teknologisk utveckling kan vi förvänta oss fortsatta innovationer inom områden som artificiell intelligens, virtual reality, augmented reality och mer avancerade digitala samarbetsplattformar. Samtidigt kommer frågor om etik, integritet och samhällelig påverkan att förbli centrala.

Sammanfattning
Internets historia har präglats av imponerande teknologiska framsteg och dramatisk inverkan på samhället. Från sin början som Arpanet till dagens globala digitala ekosystem, fortsätter internet att vara en kraft som omdefinierar hur vi lever, arbetar och kommunicerar med varandra. Internet är en integrerad del av våra liv idag och har en positiv inverkan på flera områden. Det möjliggör snabb och global kommunikation genom sociala medier och chattappar. Vi har omedelbar tillgång till en omfattande mängd information och utbildningsresurser.
Internet har också förvandlat arbetssättet med möjligheter till distansarbete och globala affärsmöjligheter. Underhållning är tillgänglig i form av streamingtjänster och användargenererat innehåll. Dessutom har internet gjort det enklare att engagera sig i samhällsfrågor och påverka förändring. På hälsoområdet tillhandahåller det omedelbar tillgång till hälsorelaterad information.
Internet fortsätter att forma vårt sätt att leva och har en fortsatt positiv påverkan i vår moderna vardag. Å andra sidan så har internet ökat risken för integritetsintrång, spridning av falsk information, beroendeproblem, cyberbrott, social isolering, cybermobbning, miljöpåverkan och exponering för olämpligt innehåll. Men det är en sak som är säker; internet är här för att stanna — och alla har ett ansvar att försöka se till att internet är en säker miljö att vistas i.

Källor
Internetstiftelsen: Dumma frågor om internet
Internetmuseum: Milleniebuggen
Internetmuseum: Sverige kopplas in på internet
Internetmuseum: Internets historia
Techtarget: Internet of Things
Historia.nu: Svenska internets historia

Skriv ut

Hello world!

Welcome to WordPress. This is your first post. Edit or delete it, then start writing!

Skriv ut